Costa Rica! Costa Rica?

For nagra manader sedan skrev jag ett inlagg pa en annan blogg om min stora lycka over denna mojlighet.

Det var kortfattat eftersom de kanslor jag da kande och de tankar jag da tankte var smatt omojliga att formulera i ord. Jag skrev helt enkelt "Costa Rica! COSTA RICA!!!"

Naer den forsta overraskningen lagt sig kom en annan kaensla over mig som i bokstaver nog skulle se ut som "Costa Rica... COSTA RICA???". En period av att beratta for familj, vanner och arbetskamrater tog vid dar jag forsokte forklara att och var det var jag skulle aka. Efter att forst ha nojt mig med ett " Nej, inte Puerto Rico, det ligger i Karibien, Costa Rica i soedra Centralamerika" insag jag till sist att jag var tvungen att ta reda pa mer. Efter snart 2 veckor i landet har fakta berikats med upplevelser och jag ska forsoka forklara foer den som laeser om var jag egentligen aer nagonstans (lektion ett: Costa Rica inte Puerto Rico).

Haer kommer en lite laengre presentation och jag ska i kommande inlaegg ocksa forsoka presentera ILCO-kyrkan och dess lutherska identitet och befrielseteologiska utformning lite mer utfoerligt.

Costa Rica - Pura Vida

Costa Ricanerna aer vad jag fatt uppleva for det mesta ett vaenligt och stolt folk. Man har ocksa ett drag av stolthet ibland overgaende till chauvinism over sitt starkt spanskaettlade arv vilket ocksa syns i anletsdragen hos manga costaricaner. Uttrycket ''Pura Vida!'' gaeller som allmaent uttryck i landet for hej, hej da och allmaent maende och beskriver ocksa folkets installning till mycket. Det betyder ordagrant Rent Liv men har som jag upplevt det framforallt tagit sig uttrycket '' det loser sig''.

Costa Rica ligger nara centralamerikas sydspets med Panama i soeder och Nicaragua i norr. I kortfattat skulle jag beskriva det som ett land med regnskog (med 5% av vaerldens biologiska mangfald), vackra kuster at bade vaenster och hoeger pa kartan och vidstraeckta faelt med antingen kaffe eller banan. Om du inte stoter pa varken regnskog kust eller faelt sa befinner du dig antingen i San Jose vilket aer en miljonstad som dominerar landet (med cirka 1/4 av landets befolkning pa cirka 4.5 miljoner invanare) eller vid foten av ett berg - troligtvis en vulkan vilket det finns nagra stycken av (aktiva dessutom).

Kaffe och banan ar perfekta att odla i Costa Rica, vilket aer en stor resurs for landet i dess exportinriktade ekonomi. Det ena leder daeremot inte till det andra utan kaffet som serveras ar vattnigt med 25% socker medan bananerna ibland anvands till matlagning och da smakar potatis.

Regnskogarna aer en del av klimatet haer men det ena leder inte till det andra aven i San Jose borjar det ocksa regna klockan 13, plus eller minus en kvart. Och regnar goer det! Efter att ha bott i baegge laenderna skulle jag saega att Costa Rica aer som Irland med lika mycket men lite varmare regn, fler apor men ungefaer lika manga bonder.

Under 60 & 70-talet insag man att regnskogen aer en stor resurs inte bara som traeindustri och en stor politisk forandring i ekologisk riktning skedde i landet som idag till cirka 25% bestar av naturreservat. Detta har gjort landet till ett populart resmal for regnskogsturism. Laegg dartill att landet har strander bade vid Stilla Havet och Atlanten och man far resultatet att 10 % av landets ekonomi utgoers av turism fraemst fran USA och Tyskland- en enorm procent.

Dessa resurser har bidragit till att Costa Rica ibland kallas foer Latinamerikas Schweiz. Inte for att Schweiz har sarskilt manga naturresurser, men det ar rikt och det ar Costa Rica ocksa jamfort med sina grannlaender. Det kan man forklara forutom med landets resurser ocksa med en vettig politik som forts. Fattigdomen ligger trots detta pa 10% enligt FN-standarden och har gjort det under lang tid.

1948 utbroet ett kort inbordeskrig i landet och som segrande ur striderna kom en upplyst plantageagare pa de fattigas sida - president Jose Figueres Ferrer "andra efternamnet?". Han aterinstiftade demokratin, blev socialdemokratisk president i tre omgangar och och gav omdelbart kvinnor, svarta och urbefolkningarna fulla medborgerliga raettigheter, inforde gratis skola och sjukvard och la ned landets forsvar med orden "manniskans framtid kan inte innehalla arméer".

Dessa reformer har fortsatt paverka Costa Rica och an idag ar skola och sjukvard kostnadsfritt foer costaricaner och landet har sedan dess inte varit i krig och ocksa undvikit de militarjuntor som funnits i andra delar av latinamerika. Att Costa Rica idag aer ett for sitt omrade sa valbaergat och vaelorganiserat land star mycket att tacka till den politik '' Pepe Ferrer'' startade i landet.

''Pepe Ferrer''
Idag ar aterigen socialdemokraten Oscar Arias president i landet sedan 2006, nagot man kan tycka badar gott eftersom han har ett Nobels Fredspris i bagaget. Costa Rica star dock infor en del tuffa utmaningar sarskilt efter att man ingatt CAFTA, centralamerikanska frihandelsavtalet med grannlaenderna och USA.
Costa Rica forsokte i det laengsta halla sig ute ur avtalet, men da alla andra landerna i centralamerika gatt med kande man sig 2007 illa tvunget. Oron ar nu att omraden som statligt monopol (och daermed garanterad tillganglighet for alla costaricaner) pa el och telefoni och den stora andelen nationalparker ska paverkas negativt. De ILCO-stipendiater fran Svenska Kyrkan som var haer foerra aret deltog i de stora demonstrationer som kyrkan deltog i forra aret.

Historia
Namnet Costa Rica fick omradet redan av sjaelvaste Christofer Columbus, som nadde landet 1502 och da levde daer sjaelvstaendiga indianstammar, men det fanns inga hogkulturer som Inka eller Aztek-riket i landet. Columbus trodde att landet var rikt pa guld och dopte det darfor till rika kusten men skenet bedrog och landet blev inte mer aen stor bondkoloni under nagra hundra ar - men forst efter att det tagit 60 ar for Spanien att besegra landets kampvilliga urbefolkning.

1821 fick Costa Rica sjaelvstaendighet fran Spanien som en del av Mexikos territorium och blev sedan sjalvstaendigt 1838.

Forst efter 1800-talets andra haelft tog utvecklingen fart i Costa Rica da kaffe och bananer borjade odlas i landet, tillsammans med detta kom ocksa en invandring av jamaicanska befriade slavar som idag utgor ca 1% av befolkningen pa landets ostkust. I borjan av 1900-talet hade man en politik som gick mer mot en valfaerdsstat aen t.ex. i Sverige. Ekonomiska intressen och inre stridigheter i landet bromsade dock denna utveckling fram till ovan naemnda Peppe Ferrer vann inbordeskriget 1948.

Pa 1970-talet kastades stora delar av latinamerika in i inbordeskrig eller styrdes av grymma militaerdiktaturer. Costa Rica holl sig undan fran detta, medan grannlandet Nicaragua hade under naestan 50 ar styrts av generalen Somozas jaernhand. Valdsamt motstand mot regeringens metoder och korruption utbroet i landet 1978 och ledde till ett kort inbordeskrig dar de socialistiska Sandinisterna stoertade Somoza 1979. Kriget skulle dock fa en fortsattning jag ska beskriva ingaende eftersom det fatt effekter som idag har sa pass stor inverkan pa Costa Rica.

Interna strider i den nya makteliten ledde till att vissa grupper brot sig ut for att gora motstand. Naer Reagan kom till makten borja USA stodja Contras-rebeller med vapen och finansiering - utan detta stoed hade Contras inte kunnat klara sig i landet. Contras var inte en enhetlig rorelse utan snarare ett potpurri av rebeller som ofta inte var annat aen rena banditband och i deras spar foljde mord och tortyr. Contras utgick fran baser i Honduras och efter press mot landets motvilliga regering ocksa Costa Rica. Med hjaelp av CIA som organisatoer anfoell Contras militaera och civila mal i Nicaragua. Sandinisterna som blev alltmer pressade vande sig till Kuba alltmer for stoed.

Contras-soldater
Ett av mina favoritband, punkreggaerockarna i the Clash' 4e album "Sandinista!" har sitt namn efter sandinisterna och pa laten Washington Bullets finns en kraftfull kommentar mot den Kalla Krigs-imperialism som bade oest och vaest gjorde sig skyldiga till under 80-talets borjan.
(Kolla in the Clash haer - http://www.youtube.com/watch?v=PNdy2z23kIw)

Bandet bakom London Calling och Rock the Casbah
1984 valdes sandinistledaren Daniel Ortega Saavedra till president i ett val som bedömdes rättvist av internationella observatörer men inte av oppositionen som ansag att man inte fatt tid att forbereda sig och kriget fortsatte. 1986 fälldes USA av Internationella Domstolen i Haag for sitt stod till Contras (detta stoed gav CIA trots att amerikanska kongressen stoppat allt stoed till Contras och man finansierade genom att saelja vapen till mullorna i Iran och kokainforsaeljning).

1986 var ocksa det ar som fred kom till Nicaragua, efter att att Oscar Arias, Costa Ricas nuvarande president vunnit landets val i en tid stora demonstrationer mot kriget i Nicaragua skakade landet. Arias forbjod omedelbart alla amerikanska flygbaser for Contras-stoed i landet och samlade centralamerikas laender till gemensamma fredsforhandlingar som ledde upp till freden i Nicaragua. 1987 fick Arias foer detta Nobels Fredspris.

Oscar Arias
I de allmänna valen i slutet av 1990- och början av 2000-talet blev sandinisterna besegrade. Men 2006 valdes Daniel Ortega åter till president. Den nicaraguanska familj jag bor hos har forklarat en hopploshet over att vem som styr landet pa pappret ar irrelevant nar korruptionen ar sa pass utbredd och den rika eliten kontrollerar de ekonomiska resurserna. Pa satt och vis var landet rikare innan inbordeskriget, med Somoza, har man forklarat for mig men att man da vara bade fattiga och utan yttrandefrihet - nu har man atminstone det senare vilket forhoppningsvis kan vara den forutsattning landet behover for att nagon gang kunna fa en riktig foraendring.

Under 80, 90 och 2000-talet har Costa Rica styrts av antingen socialdemokraterna i Partido Liberacion National och kristdemokrater. Korruptionsskandaler av regeringschefer fran bade hogern och vanstern skakade under mitten av detta decennium landet. Som forsta u-land har Costa Rica satt malet att bli koldioxidneutralt till ar 2021.

Sociala Motsaettningar och Mojligheter

De 3% av befolkningen som aer jamaicaattlade talar kreolengelska och lever i den traditionellt sett nagot fattigare ostra delen av landet och fick inte flytta ifran delen av landet forran forst efter andra varlskriget vilket lange gjorde det omojligt for denna grupp att som andra delar av landet resa sig ur fattiga villkor.

Urbefolkningarna star for cirka 2% av befolkningen och har genom arhundrandena sedan Columbus fortryckts hart. Det aer svart for denna grupp att bryta arhundraden av ekonomisk missfordelning, sarskilt eftersom man livnaer sig mycket pa smaskaligt jordbruk som ar extra kansligt for de internationella systemen av subventioner och prisdumpningar mot den fattigare delen av varlden fran USA och EU.

Costa Rica har även en stor mängd flyktingar - fraemst fran krigen i Colombia och Nicaragua. Costa Rica tog ocksa in manga flyktingar fran inbordeskrig och diktaturer i latinamerika under 70 - och 80-talet.

10-15% av Costa Ricas befolkning utgors av nicaraguanska migranter/flyktingar - dvs nagonstans runt 500 000 personer. En helt enorm siffra och en stor pafrestning pa landets valfaerdssystem. Dessa flyktingar fran fattigdomen i grannlandet lever jag med idag i kakstaden La Carpio - ett typiskt omrade dit denna marginaliserade grupp forpassas (kaenner vi igen historien). Diskrimineringen aer utbredd mot nicaraguanerna som beskylls for det mesta som gar fel i landets inrikespolitik (kaenner vi igen historien) och har inte samma mojligheter till sjukvard, skolgang, bidrag och dylikt och trots att familjen jag bor med har bott i Costa Rica i 11 ar har man inte fatt Costa Ricanskt medborgarskap och de rattigheter som darmed foljer. La Carpio har ett rykte om sig att vara ett av landets farligaste omraden med vald, droger och annan brottslighet men samtidigt har jag inte sett till en enda polis daer men varje dag som jag varit haer i den soemniga strandorten Cahuita pa karibiekusten.

''Somos un grupo muy marginalizado'' sammanfattar matriarken Maria - '' vi aer en mycket marginaliserad grupp''.

En annan roest som ger en annan vinkel pa det hela gav den nicaraguanske taxichauffoeren som kor oss till Karibien-terminalen. Stolt forklarade han att ''nicaraguaner arbetar hart. De aer det folk som arbetar hardast i hela latinamerika" och mycket riktigt vilar mycket av Costa Ricas ekonomi pa att nicaraguaner gor de hardaste jobben for minst pengar - taxichaufforer och vaegarbetare i San Jose, hotellpersonal vid hotellen, bonder pa falten. Faktum aer att landet Costa Rica tjaenar pengar pa att dessa manniskor inte ges samma rattigheter, vilket i langden skulle garantera dem battre utbildning, battre loner, battre liv.

Men faktum kvarstar. Costa Rica aer centralamerikas Schweiz. Haer finns moejligheter att utveckla den vaelfaerdsstat som paborjats. Jag har hopp trots allt. For det finns manniskor som Justo, ungdomspraesten pa ILCO - som vill forandra balansen i vagskalarna. Sa lange det finns de som vill foraendra kan man fortsaetta hoppas.

----------------------------------------------------------------------------

Slut pa mitt mastodontinlaegg om Costa Rica. Framover ska jag laegga upp intervjuer med nagra av dessa personer jag namnt - Maria, Justo, senora Janet och andra som jag inte naemnt som Manuel som jobbar med HIV och HBT-fragor. Forutsatt att jag far stjala deras tid. Fortsatt kommentera!