Johannes och La Pura Vida: Nicaragua, Inklusion och Talamanca

La Vida es más Rica cuando es más Nica

Vi hostade upp pengar ur egen fika for en resa till Nicaragua, var kontaktperson pastor Justos hemland. Det aer en valdigt relevant resa for oss som grupp att gora eftersom det lever upp till 1/2 miljon "nicas" i Costa Rica som kommer dit som flyktingar fran fattigdomen pa andra sidan gransen.

I Costa Ricas historia utgor ocksa Nicaragua ett intressant kapitel eftersom Costa Rica tillaet USA att via CIA forse Contrarebellerna med vapen och fornodenheter, under inbordeskriget i Nicaragua 1982-1990 (ca), fran flygbaser i Costa Rica samt med regnskogen pa Costa Ricas sida av gransen som tillflykt. Contras var inget annat aen banditer som skovlade landsbygden och lade ett tidigare relativt rikt Nicaragua i ruiner. En forklaring till detta aer att kriget i sig kravde stora resurser samt att landet blivit rikt efter latinamerikanska matt pa just jordbruksprodukter. Forst 87 kastade davarande (och nuvarande) Costa´s-presidenten Oscar Arias ut Contras baser ur landet.

Resan i sig till Justos del av Nicaragua var intressant eftersom han bor langt norrut i landet och detta gav mojlighet att se mycket av landet - t.ex. den gigantiska Lago de Nicaragua och oandliga odlingar samt ett langt samtal med Justo. Justos pappa var vid de tva krigen, forst befrielsekriget mot diktatorn Somoza och sedan under inbordeskriget Sandinist - den nicaraguanska vanstern. Justo deltog precis som 9 av hans 12 syskon darfor i det langa kriget som "radio-soldat" vilket som tur var for honom innebar att han kunde fokusera pa radiotrafiken och darfor slapp doda under kriget.

Chinandega

Justo gillar laeget vid Stilla Havs-kusten

Ovan ser vi Justos bror Javier som arbetar for en icke-statlig organisation i deras hemstad Chinandega. Organisationen arbetar med nagra olika projekt. Fotbollsmatcher i problemtyngda omraden for att na ut till ungdomar och minska det okande ungdomsvaldet, produktion av organiskt odlat vin som ger ensamstaende mammor arbete. samt information och utdelande av skydd mot sexuellt overforbara sjukdomar. Motet med honom om aen kort gav en mycket intressant inblick i socialt arbete fran s.k. NGO's i icke-kyrkliga organisationer.

Bilden ovan visar Justos brorson Jichaz diplom for sitt arbete som operations-underskoterska i organisationen Operation Smile som utfor operationer mot harmynthet och liknande tillstand.

Justo tog oss ocksa for en rundtur i hans hemstad Chinandega och forklarade medan vi gick runt att det for honom aer valdigt kanslosamt att vandra runt daer eftersom det under hans barndom var en valdigt vacker stad med manga vackra gamla byggnader som kyrkan pa bilden, men att staden flygbombades av diktatorn Somoza under befrielsekriget.

Managua

Utsikten fran en hog punkt ovanfor huvudstaden Managua. En storstad utan centrum eftersom stadens centrala delar totalforstordes i en valdsam jordbavning 1972.

Pa bilden ses propaganda for Sandinisterna som aterigen styr i Nicaragua under revolutionsledaren Daniel Ortega. Han aer demokratiskt vald men precis som i sa manga andra lander, forklarade Justo, korrumperar makten. Nagra positiva forandringar kan inte folket skonja och korruptionen aer mycket utbredd.

Haer ses den stora sjon Lago de Managua, mindre aen Lago de Nicaragua, men anda enorm. Den ligger vid huvudstaden Managuas strander och skulle potentiellt kunna vara ett stort turistmal i varlden. Istallet aer vattnet giftigt eftersom Managuas avlopp forut lopte ut i sjon. En japanskt finansierad plan finns dock for att rena sjon och bygga turistkomplex vid dess strander.

Detta aer stor kyrka byggd i borjan av 80-talet av katolska kyrkan. Stor som en katedral och ordentligt ful (men med viss charm - Managuas Tegskyrkan). Kyrkobyggnaden berattar en ganska vidrig historia om den religion den tillhor. Den kostade mycket pengar att bygga och byggdes under "Contras-Sandinisterna"-kriget naer folket led som mest och var som allra fattigast.

Da valde katolska kyrkan att bygga en katedral for pengarna. Jag undrar om fragestallningen "What would Jesus do" nagonsin foresvavade dem? Att istallet for att vandra med folket och hjalpa dem i deras nod bygga en kyrka... Ett tecken pa hur langt kyrkans ledare valdigt ofta star fran den lilla manniskan.

Granada

Vi fick ocksa mojlighet att se en av Nicaraguas aldre stader som inte forstorts av krig eller naturkatastrofer - Granada. Den ligger vid Lago de Managuas strand och aer full av gammal kolonial arkitektur. Oerhort vackert och oerhort fullt av turister.

Resan till Nicaragua visade en fattigdom som aer mycket svarare i Nicaragua aen i Costa Rica. I Costa Rica finns man och kvinnor som tigger, medan i Nicaragua tigger ocksa barnen. Denna bild, tagen i stundens hetta, berattar en historia om mansklig fattigdom och oformaga att se sin medmanniska. Langs denna gata gick vi med Justo och sag pa hoger sida av bilden barn pa cirka 11 ar som arbetade med tungt byggnadsarbete och lyfte tunga golvplattor i sten. "Barn som arbetar" kommenterade jag till Justo som nickade och sa "sa aer Nicaragua". I precis samma ogonblick kom den roda sportbilen pa bilden korande och parkerade framfor porten till huset dar barnen arbetade. Jag pekade och Justo nickade; "Granada aer centrum for aristokratin".

Vaerlden aer en valdigt ful plats ibland.

Casa Abierta

Bilden ovan symboliserar nagot som jag kande en stor saknad av naer vi kom tillbaka till San José. En ratt trist vardag. Att fa kaka frukost pa en sylta och sen aka till jobbet.

Darfor anvande jag mina fa oppna dagar i San José till att fa arbeta pa Casa Abierta med Dona Teresa och de tyska volontarerna La Famosa Ramona samt Lovisa och Tine. Underbart och roligt var vael de basta orden. Jag tycker barn aer baest.

Barnen bygger en pulperia dar man kunde kopa ritade chocobananer.

Ramona och Valerie (?) har byggt en koja.

Who´'s Afraid of the Costa Rican Inclusion

Denna muralmalning tacker ena vaggen i ILCOs samlingssal och jag tror den visar pa den mangfald ILCO soker uppna i det costaricanska samhallet. Pa ILCO finns en "task-force" som arbetar med sa kallad inklusion - inkluderande i kyrkans famn ocksa de traditionellt utstotta grupperna av manniskor som lever med HIV och HBT-grupper. Detta arbete utfors bl.a. genom att utova patryckning pa den politiska makten, ge rattsligt stod, aka ut till t.ex. La Carpio och tala om attityder kring sexualitet samt ge information och kondomer for att ungdomarna ska kunna skydda sig men aven i traditionellt kristna former som den "Inklusiva Massan" daer en Bibeldiskussion med ordet fritt och en nattvardskalk som skickas runt ingar. Det senare var for mig som kristen det som kanske gjorde det starkaste intrycket - framforallt eftersom detta till skillnad fran det ovriga arbetet inte gar att finna hemma i Sverige - att dricka nattvardsvin ur samma kalk som en person som lever med HIV var ett fysiskt accepterande av min samhorighet med denna grupp saval som ett patagligt accepterande av hur viruset sprids och inte sprids.

Pa ILCO finns tva svenska "missionarer" - Catarina och Magnus - som arbetar med inklusion och vi traffade dem over en lunch for att hora dem beratta om historien bakom deras arbete saval som den teologi som forklarar varfor kyrkan maste ta stallning for denna grupp om den vill vandra i Jesus fotspar. Ett nyckelord i deras arbete aer "kansliggorande" i kyrkan och samhallet infor den situation som saval HBT-personer och manniskor som lever med HIV stalls infor. HBT-personer samt manniskor som lever med HIV ska inte dras over samma kam eller klumpas ihop, men de har samma stigmatisering gemensam och darfor arbetar man med dessa tva eftersom problemet man arbetar emot aer valdigt likt aven om grupperna inte kan buntas ihop.

Den teologi som ligger till grund for deras arbete aer framforallt Jesus livsberattelse. Genomgaende i alla evangelierna tar Jesus stallning for de utstotta och foraktade som prostituerade, tullindrivare, manniskor fran foraktade folkslag, spetalska och kanske allra viktigast manniskor med sjukdomar som ansags orena t.ex kvinnor med blodningar. Inklusionsbegrepp syftar inte enbart till t.ex. HBT-grupper utan om att hela manniskors jag inkludera i var tro - Magnus beskrev t.ex. att hans problem med ilska aer nagot som maste inkluderas. Det handlar om att hela manniskan och dess identitet aer alskad av Gud.

Vi tog ocksa upp de Bibelstallen som traditionellt riktat sig mot homosexuella, i Gamla Testamentet i berattelsen om Sodom och Gomorra och Leviticus samt uttalanden i Paulus brev. Magnus och Katarina lyfte fram att homosexualitet som en identitet storre aen en sexuell handling i var varld bara erkants i 100 ar - den homosexualitet Bibeln kan anses referera till kan darfor inte jamforas med en en homosexuell identitet dar man vill soka uppriktig karlek i en medmanniska. Det stora brottet naer Jesus referar till Sodom och Gomorra aer inte att maen ligger med maen utan att man daer visade framlingsfientlighet och (invanarna daer ville valdta nykomlingar i staden). De grekiska orden i Paulus brev har idag fatt betydelsen homosexualitet trots att den oversattningen inte aer klarlagd. Malakoi betyder "mjuk", "maen som aer overdrivet attraherade av kvinnor" eller "man som fick manga dottrar" men oversatts trots det man som ligger med man. Arsenokai finns inte i nagra tidigare kallor aen Paulus brev men har i de antika kallorna efter det anvants for att beskriva pedofili, vilket nog de flesta kan forsta att det anses syndfullt.

Den informationen onskar jag att jag hade naer jag fastnade i bibeldiskussioner med pingstvanner i Harnosand. Jag havdade forstas att homosexuell karlek ocksa var nagot valsignat men blev slagen med Bibeln i huvet. Det kommer inte att handa igen.

Och rakna med att jag kommer rya sa hogt jag bara kan om homosexuellas ratt till aktenskap i Svenska Kyrkan! Att inte tillata det aer att gora vald pa Jesus budskap.

Talamanca vid Karibiekusten
Sedan reste vi till Talamanca for att se ILCOs katastrofarbete samt deras arbete med Bribrí-ursprungsbefolkningen.

Pa denna bild star jag bredvid Doña Elaine ordforande for en kvinnogrupp som bor i ett omrade som arligen drabbas av oversvamningskatastrofer pa grund av att floden under regnperioden svammar over. Statens losning har hittills varit att saga att de maste flytta fran omradet, men utan att erbjuda ersattning eller att alternativ (kanske aer planen att de ska flytta till Carpio). Kvinnogruppen har forsokt protestera mot politiken i omradet genom att ordna demonstrationer men for varje gang blir polisfortrycket hardare mot dem, naer jag forvanat stallde en fraga svarade de att "jo, for all del, men demokrati ar nagot som ibland bara finns pa pappret".

Politikernas losning att de helt enkelt ska flytta fran omradet har ocksa sin botten i starkare intressen aen deras saekerhet forklarar kvinnorna. I och med att TLC (centralamerikanska frihandelsavtalet) gick igenom far starka krafter i USA fritt spelrum for en plan pa att dra en linje med motorvag med blommande storkapitalism vid vagkanten fran Mexico ner till Panama. Under de torra perioderna skulle banan och ananas kunna odlas i omradet och under regnperioden skulle foretagen inte behova ta nagot ansvar for konsekvenserna av oversvamningarna. En fordel ar ocksa att en sadan kustlinje skulle passera stora turistorter. Gruvdrift och utvinnande av "industrisand" fran flodbotten skulle ocksa kunna genomforas.

Problemen med oversvamningarna har sin grund i avverkning uppe bergen vilket innebar att regnen daer drar med sig sten och slam ner till floden som lagger sig pa botten och skadar sedimenteringen i floden som vid regnperioderna arligen svammar over. Konsekvenserna forvarras av att en stor soptipp som tar emot alla sopor fran storstaden Limón och dess omnejd finns i omradet och dessa sopor, inkluderande sjukhusavfall, sprids av oversvamningarna och forgiftar omradet.

12 miljoner dollar har avsatts av politikerna for att dranera floden men inget har gjorts, troligen har pengarna gatt till att fylla andra utgiftsposter och till korrupta politikers planbocker.

Bribrí
Farjan over till Bribrí-folket

Nagra var oroliga over strommorna, men jag var lugn som fil

Bribrí-comunidadens "folkets hus"

Nedan aer styrelsen for comunidaden som arbetar med resurssamordning infor de aterkommande nodsituationerna pga oversvamning (t.ex. passerade vi ett flygfalt for de tillfallen naer ambulanshjalp inte nar fram) samt politisk organisering framforallt i sparen av TLC.

Tjejen i mitten aer psykolog och jobbar pa ILCO som koordinator for katastrofhjalp samt

ger stod till t.ex. Doña Elaines grupp samt Bribrífolket i deras intressegrupper.
Hon arbetar utifran gruppernas egna onskemal och behov, t.ex. horde jag henne saga "...ni behover inte mig for att traffas, ni har stor potential sjalva for att organisera er och utveckla "reservatet" och sen naer vi ses kan ni forklara era idéer och sa forsoker jag se hur jag kan hjalpa er...". Ett valdigt intressant arbete att lyssna till.

Haer aer jag pa en stor stubbe

Jag i en regnskog

Haer en svensk kille som bor hemma hos Katarina och Magnus och ska starta breakdance-grupper i La Carpio. Han aer vida kaend som "snygg-Johannes" aven om jag kallar honom Junne.

Cesar fyller femton

Min "lillebror" i familjen fyllde 15, vilket for nicaraguaner aer som att ta studenten. I samband med detta eskalerade ett problem med att familjen ber mig att kopa grejer och att man ofta ber mig om presenter och rentav blir sur nar jag varit nanstans - t.e.x Nicaragua och inte kopt nagon.

Just denna dag bad man mig att jag kanske kunde stalla upp pa att kopa ballonger och papptallrikar vilket jag tankte att "tja... jag har inte sa mycket pengar kvar, men det skulle man vael kunna offra 50 kr pa". Vi akte in till stan, plockade pa oss grejerna och notan gick pa... 250 JAEVLA KRONOR!

Dessutom at vi lunch pa stan och nar vi redan bestallt mat for mig, Maria, Lilian och Gustavito tittade Maria pa mig och sa "du betalar va?".

Till saken hoer att jag har valdigt svart att saga nej naer manniskor ber mig om nagot, sarskilt i kristna sammanhang eftersom jag tycker att Jesus budskap om att dela med sig aer valdigt starkt. Daeremot aer det tydligt sagt i projektet att vi ICKE ska ge pengar t.ex. till ILCO's projekt eftersom det far langtgaende konsekvenser for samarbetet och en signal om att vi aer rika och de ar fattiga. Familjerna vi bor hos har ocksa fatt god ersattning for att ha oss daer och vi ska darfor inte kanna nagot ansvar for deras ekonomi.

Darfor kande jag mig utnyttjad eftersom det ar oerhort svart att saga nej naer familjen jag bor hos ber mig om nagot. Dessutom tyckte jag det var rent av gnidet att sedan kopa for sa pass mycket pengar- det aer omojligt att saga nej i den stunden naer det redan aer dags att betala - for att sedan komma tillbaka till huset och upptacka att de kopt 3 backar (!) öl till festen. Och Cesar dricker inte ens alkohol. Samtidigt hade jag i dagarna fatt krav fran CSN om 8500 kronor att betala in innan jul. Efterfragandet av presenter har fortsatt och jag kanner mig objektifierad och sedd inte som Johannes med en identitet utan Johannes fran Vastvarlden med guldbyxor. Vilket ju bor papekas igen att jag langtifran har.

Jag har forsokt se min familj haer som mina medmanniskor, inte som fattiga manniskor. Kommer de klara av att se mig som annat aen rik, utan ocksa en medmanniska?

Inget av detta ar dock Cesars fel och festen blev lyckad!